Exets nya brutta

Så har helgen gått. I fredags var det meningen att en kollega skulle kommit och käkat och snackat skit, men dottern hans blev sjuk så det blev inget. Kanske lika skönt det, för jag och sambo somnade i soffan - INNAN middagen...

Jag smet från jobbet redan vid två och åkte och hämtade David hemma hos pappan. När jag kom till huset och har haft kramkalas med killarna så vips så dyker det upp en kvinna från vardagsrummet och hälsar. Det är pappans nya tjej. Hon var med om en cykelolycka för ett tag sen så hon är sjukskriven och vilar upp sig lite därhemma.
Jaha, hur ska jag agera nu då, tänkte jag? Ska jag vara lika töntig som exet som inte ens vill hälsa på "metmasken" (min sambo) eller hur ska jag bete mig? Jag gör ett snabbt överslag i hjärnan och sen kopplar jag på stora charmen och är så jääääävla trevlig mot henne. Hon är väldigt okvinnlig, liten och pojkaktig och 2 cm hår över hela huvudet. Visste jag inte bättre skulle jag tro att hon tappat allt hår och att det är på väg att växa ut igen. Men hon verkar rar och jag är verkligen glad att han har en kvinna i sitt liv, han behöver fan ligga så han blir som folk. Vi småpratar en stund och jag tror att hon rapporterar till honom att jag är jättetrevlig. Annars jävlar.
Nu återstår bara att exet himself ska ta sitt ringa förnuft tillfånga och faktiskt inse att det gått sex år sedan vi separerade och att vi är lyckligare utan varandra än med varandra.

Sen har jag överlevt en konfirmation i en överfull, stekhet innerstadskyrka med påföljande släktmiddag långt ute på landet. Jag var jävligt skeptisk innan med tanke på hur allt varit och är, men det gick mycket bättre än jag trott. Det där är en historia för sig, jag orkar inte dra den här och nu.

Ha en underbar måndag!