fredag 30 juli 2010

Egenterapi

På min andra blogg har jag börjat med egenterapi. De senaste sex åren i mitt liv har varit ganska så omvälvande och först nu har jag orkat ta tag i och faktiskt tänka på allt som skett. Det är mycket skuld och förtvivlan inblandat och jag har helt enkelt inte orkat ta tag i det förrän nu.

Vill du följa med på resa genom kärlek, hat, passion och avgrundslös sorg, så klicka in här >>. Historien börjar den 23 juli, om du vill läsa från början.

torsdag 29 juli 2010

Semestern har börjat

Redan igår faktiskt. Jag sov länge, lovely! Slö frukost innan A kom hem från jobbet. Han har haft nattstopp i Hemavan. Astrist. Vi åkte och käkade lite lunch i Haninge innan vi åkte ner till Nynäshamn där vi åt glass, fikade, strosade runt i gästhamnen och pratade om vilka båtar vi ville ha. Sen ett besök på rökeriet där vi köpte lite god middag.
På vägen hem hälsade vi på vår elektriker, en gammal kompis till A. Hans tjej och jag connectade direkt, och pratade på en hel del. Det hör inte till vanligheterna när det gäller mig... Nu kommer de på middag till oss på lördag, kul. Det är alltid kul att lära känna nya människor!
Sen blev det rökta räkor, grillad lax, Moët och så lite rosé på det. En bra första semesterdag!

Idag har det vräkt ner hela dagen. Åskat och blixtrat och all hell breaking loose... Men mysigt ändå på något vis. Jag for ut till Värmdö och hämtade hem David som varit hos mormor på landet igen. Han fick en fet gädda i vår lilla insjö i tisdags. På ett spö som jag hade när jag var liten :-)

Kort sagt, nu är livet ganska najs.

tisdag 27 juli 2010

Hatar Allsången

Ja det gör jag. Hatar Allsången. Men vad hände ikväll? Slog på tvn och då får älskade Mando Diao riva igång Allsången med Gloria!!! Iklädda folkdräkt :-) Min glädje är gjord för sådär tre minuter och sen dyker Anders Lundin upp. Och jag byter kanal.

Här visar Mando Diao var skåpet ska stå. Vilket JÄVLA röj - love it!

Det var då själva fan

Det är väl så typiskt. Min semester börjar imorgon och hur ser väderprognoshelvetet ut då? Jo det kan ni ju tro. Typ regn, åska och drivis vareviga dag. Och när det inte regnar ska det bli 19 grader varmt. Jippi.

Får väl roa mig med Sveriges bästa artist istället.


Robyn - Hang With Me official video from Robyn on Vimeo.

måndag 26 juli 2010

Exets nya brutta

Så har helgen gått. I fredags var det meningen att en kollega skulle kommit och käkat och snackat skit, men dottern hans blev sjuk så det blev inget. Kanske lika skönt det, för jag och sambo somnade i soffan - INNAN middagen...

Jag smet från jobbet redan vid två och åkte och hämtade David hemma hos pappan. När jag kom till huset och har haft kramkalas med killarna så vips så dyker det upp en kvinna från vardagsrummet och hälsar. Det är pappans nya tjej. Hon var med om en cykelolycka för ett tag sen så hon är sjukskriven och vilar upp sig lite därhemma.
Jaha, hur ska jag agera nu då, tänkte jag? Ska jag vara lika töntig som exet som inte ens vill hälsa på "metmasken" (min sambo) eller hur ska jag bete mig? Jag gör ett snabbt överslag i hjärnan och sen kopplar jag på stora charmen och är så jääääävla trevlig mot henne. Hon är väldigt okvinnlig, liten och pojkaktig och 2 cm hår över hela huvudet. Visste jag inte bättre skulle jag tro att hon tappat allt hår och att det är på väg att växa ut igen. Men hon verkar rar och jag är verkligen glad att han har en kvinna i sitt liv, han behöver fan ligga så han blir som folk. Vi småpratar en stund och jag tror att hon rapporterar till honom att jag är jättetrevlig. Annars jävlar.
Nu återstår bara att exet himself ska ta sitt ringa förnuft tillfånga och faktiskt inse att det gått sex år sedan vi separerade och att vi är lyckligare utan varandra än med varandra.

Sen har jag överlevt en konfirmation i en överfull, stekhet innerstadskyrka med påföljande släktmiddag långt ute på landet. Jag var jävligt skeptisk innan med tanke på hur allt varit och är, men det gick mycket bättre än jag trott. Det där är en historia för sig, jag orkar inte dra den här och nu.

Ha en underbar måndag!

fredag 23 juli 2010

Shake my booty

Yepp, that's what I do! Igår var det 20 minuters express-zumba framför tvn. Gick riktigt bra. Blev dyngsvett igen. Men rätt skönt att ha dagens pass gjort innan middagen liksom. Då kunde jag ju klämma i mig nån flaska rosé med gott samvete, menar jag.
Vi fick besök av en av sambos pilotklasskompisar. Han bor i Borlänge (ja, Melinda, det är han vi försökte tussa på dig) men gör sin typerating i Stockholm nu. Han kommer antagligen att få fast jobb på samma företag som sambo, jättekul! Och Melinda, det KAN hända att han får Växjöbas :-) Han sover på soffan hos sin brorsa i vanliga fall men inatt sov han hos oss eftersom ingen av ungarna var hemma.

Anyway, han är så ung att vi lärde honom dricka vuxensaft, alltså rosé. Det gick ganska bra. Vi tog det lugnt, alltså, jag jobbar ju idag (som ni märker). Jag gick och lade mig först och lyssnade klart på Lilla Stjärna när de satt och pratade tråkflyg.
Mitt i natten vaknar både jag och sambo av att det luktar brandrök. Vafan var det nu då? Vi kollar ut genom fönstret ner mot uteplatsen där grillen står. Men parasollet är uppfällt och vi ser ingenting. Jag springer ner och kollar läget men allt är lugnt. Jag kollar garaget, drängstugan och jordkällaren men ser inget. Förutom jordens vackraste soluppgång - frågan är om soluppgång inte knäcker solNEDgång?

Det var bara att gå upp och försöka somna om. Och hur lätt är det när man tror att hela huset kommer att brinna ner? Till slut måste jag ha lyckats i alla fall. Imorse hör jag så på radio att det är skogsbrand både ute på Muskö och på ett annat ställe i närheten av Västerhaninge, så det måste vara den röken vi känt av.

Nu är det fredag på riktigt och jag tror att jag måste gå och köpa lite mer rosé. Men det är bara gott när det är soligt så det får nog kompletteras med något rött också.

torsdag 22 juli 2010

Manligt och kvinnligt

Man brukar ju säga att kvinnor är galna i skor och väskor. Jag kan absolut hålla med. Men nu när jag tittade i (utanför) skostället i hallen, så har min sambo sex par skor. Utanför skostället. Jag har inga. I skostället har han ett par. Jag har sju.

Så vi är ganska jämlika. Men jag är liiiite mer ordningsam.

Moahahaha

Det måste ha sett jävligt roligt ut när jag igår, iklädd sportbh och mina vita leggings som ändå skulle tvättas och därför kunde användas som träningskläder, stod framför tvn och vred och krumbuktade och ibland faktiskt dansade lite! Zumba basics, that is. Skitkul och en vacker dag kanske jag lär mig hur man ska göra. Ska faktiskt på det ikväll igen.

Men varför är magen som en ballong och bara kniper och skriker så fort jag äter något?

onsdag 21 juli 2010

Jackan och att få sambo att skratta sig till döds

Jo, jag fick ju faktiskt tillbaka jackan! Helt otroligt nog hade något lämnat in min jacka till SL:s hittegods dit jag gick på chans nu på lunchen. Tack, mänsklighet.

Nu känner jag mig onödigt otränad. Jag får andnöd och mjölksyra av att gå en trappa från perrongen till gatan. Därför har jag ju anmält mig till zumba i höst. Men för att inte få alla på zumbaklasserna att garva ihjäl sig så beställde jag först Zumba Fitness-dvdn. Den kom i måndags. Och visade sig innehålla inte mindre än 4 skivor! Allt från Basics till Killing Cardio party. Plus en 100-sidig bok med kostråd och pulsintervallinfo och you name it.
Jag kunde inte låta bli att slänga in Basics i datorn för att kolla lite. Där ser man Beto, en ögonlocksopererad latino med sjyssta moves, som tillsammans med tre assmala, vältränade brudar visar fluffiga mig var skåpet ska stå. Ikväll ska jag testa. Men jag måste först se till att sambo har minst en halvtimmes utomhusjobb att göra.

Annars lär jag aldrig få ligga igen.

Älskar!





Hoppar lite i tiden

Nu hoppar jag tillbaka till i torsdags. Till bloggdejten. Jag åkte ju på sjön dagen efter och då glömde blev det så mycket annat som tog plats i hjärnan att det här fick vänta tills nu.

Hursomhelst så mötte jag upp Sahra och Pia i stan. Vi tog bastubussen (47:an) till Djurgården. Det var så in i h-e varmt att jag glömde min älskade jeansjacka på bussen, buhu... På Josefina fanns en diger meny att välja mat ifrån:



Jag valde röding med kronärtskocks/pinjenöts"sallad". Mumsigt! Till det drack vi såklart rosé.




Finaste Sahra:



Och lika fina Pia:




Efter att ha babblat oavbrutet i sådär fyra timmar tog vi en skön promenad genom stan till T-Centralen. 




Där åkte vi till tre av fyra möjliga ändstationer med pendeltåget. En rolig och spännande kväll var slut, men jag hoppas på massor av repriser!

Idag ska jag till SL:s hittegodsavdelning och leta efter min jacka. Blir så jävla trött på mig själv.  

tisdag 20 juli 2010

Ännu en dejt

Och här har vi två sköna brudar igen: Madde till vänster och Kia till höger. Vi var dödspolare på gymnasiet och har hittat varann på Facebook såhär på äldre dar. Love it!




På böljan den blå

Kan inte låta bli att lägga in några bilder från helgens båtliv. Björkskär heter ett av mina favoritställen. Där finns massor av labyrinter av stenar, som besökare lägger ut. Tyvärr har jag ingen bild på det, däremot på detta hjärta jag hittade på berget. 


Här är vår härliga båt, en Fjord på cirka 8 meter. Sambo är SÅ sugen på en lite större båt. Det vore ju inte dumt men smakar det så kostar det. Jag gillar verkligen vår båt och den duger utmärkt åt oss när vi är två. Är vi flera blir det TRÅNGT!


Solnedgång över Björkskär. Inte vår båt på bilden men det är vackert ändå.


Och här har Sune badat på Utö. Han har precis visat mig att han minsann kan både simma och klättra ombord på båten. 





måndag 19 juli 2010

Badsugen katt

Nu gungar det under fötterna minsann. Jag har njutit av Stockholms skärgård i fyra dagar men imorgon måste jag jobba :-(
Men det gör inte så mycket för då kan jag kanske lägga in lite bilder här på bloggen. Nähä, jobba var det...
Sune har förresten badat. Första gången bara bakkroppen innan jag hann få upp honom. Då låg vi på svaj och alltså ingen kontakt med land. På natten vaknade jag av att vi hade en dyblöt katt i ruffen. Jag fattade ingenting, och gör det egentligen inte nu heller. Han måste ha smitit ut i en glipa i kapellet och ramlat ner i vattnet och sedan tagit sig upp och på något mystiskt sätt kommit in i båten igen. Väldigt olustigt var det i alla fall, tänk om han inte kommit upp! Då hade jag aldrig förlåtit mig själv.

Dagen efter låg vi vid Utö och då tog jag med honom i kopplet och gick ut en bit i vattnet och släppte ner honom. Han simmade som om han aldrig gjort annat! Testade också att släppa i honom från badbryggan på båten och samma sak där. Helt cool simmade han runt där och tog sig upp igen via ankarspelet på badbryggan. Så nu känner jag mig lugnare. Vid Björkskär idag släppte vi också i honom. Han verkar tycka att det är rätt skönt när det är så här varmt. Däremot är jag och sambo helt överens om att det VERKLIGEN är dags att skaffa nytt kapell, vi kan ju inte ha katten ombord utan att vara säkra på att han inte drar.
Men annars går det jättebra, han ligger mest och sover när vi åker.

fredag 16 juli 2010

Puh!

Varmt o skönt minsann! Så varmt och fuktigt att jag till och med glömde bort att smörja fejset efter att ha tagit bort sminket. Det är fuktigt och flottigt ändå.

Imorrn ska jag rapportera om min bloggdejt. Men en bild får ni se redan nu. Gonatt!



torsdag 15 juli 2010

Sällskap sökes!

Nån som är i Stockholm den 6 september?? Det här eventet vill jag nämligen ha sällskap till!
Elizabeth Gilbert (ted.com), Andhoril-paret (Hypnotisören) och så fantastiska Louise Boije af Gennäs, som ÄNTLIGEN kommer med en ny bok!


Jag har anmält mig idag och hoppas på en positiv bokningsbekräftelse snart. Blir man medlem får man några tidningar och gå gratis på ett event (prenumerationen kostar såklart). Blir man inte medlem så kostar eventet 295 spänn och är man redan medlem och inte har ett värdebevis så kostar det 250 spänn.

Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva Yourlife, som anordnar det här. En site där det mesta samlas, mat, mode, nätverkande, jobb, med mera med mera. Det går alltid att fördriva nån timme på den sajten. Ser nu fram emot första numret av tidningen som ska komma i augusti.

onsdag 14 juli 2010

Lite nervös

Imorgon ska jag på blind date. Med två tjejer! Två tjejer som jag lärt känna via min gamla ameliablogg. Det är Sahra och Pia. Det ska bli jättekul och jätteläskigt. Den ena har skitsnygga tånaglar och den andra snygga fingernaglar. Jag är rädd för mina egna fötter och har brutit av långfingernaglarna. Ja, på båda händerna. Men jag var hos frissan igår! Visserligen så syns det nästan inte, och kommer definitivt inte att göra det när det är jag själv som måste föna det imorgon...

Hursomhelst, jag är lite nervös faktiskt...

tisdag 13 juli 2010

Zumba och kroppen

Den absolut jobbigaste - och ROLIGASTE - träningsformen jag någonsin provat på är zumba! As seen on TV-shop. I förrgår beställde jag dvd-n som varit slut hur länge som helst. Och nu har jag dessutom anmält mig till höstterminens kurs, 10 ggr med början i september. Jag undrar just hur det ska gå...

Som ung (= innan barnen) var jag underviktig. Vägde 48 kg till 162 cm. Sen blev jag på tjocken (bokstavligt talat), gick upp 30 kg, varav jag gick ner ungefär hälften. Ännu ett barn senare så låg jag ganska många kg mer än vad jag trivdes med. Ett halvårs Viktväktarna resulterade i minus 15 kg och plus ett jobb som viktväktarkonsulent. Det absolut roligaste jag jobbat med någonsin! Men underbetalt, så jag var tvungen att välja bort det när jag fick ett annat heltidsjobb.

Efter viktväkteriet började jag träna "på riktigt" för första gången i livet. Först på gym, bodypump två gånger i veckan och en 90 minuters box en gång i veckan. Och jag tyckte att boxen var för lätt. Sen började jag cykla landsväg och har t ex cyklat Siljan Runt, träningspassen låg på cirka 7-10 mil minst en gång i veckan. Kortare träningsrundor låg på fyra mil.

Ha! Idag, en skilsmässa och ett dödssjukt barn senare, skulle jag behöva både syrgas och hjärtstartare om jag ens skulle komma på tanken. Jag blir för bövelen andfådd bara jag går upp för trappan från pendeltåget. Illa. Jag gör mina små försök då och då, men blir fan sjuk varenda gång jag börjar komma igång med träningen. För lite Berocca, det brukar faktiskt hålla mig frisk.

Fem kg över matchvikt ligger jag nu och trivs inte alls. Visserligen är jag per definition normalviktig och jag har väl egentligen inget emot antalet kilo, det är bara det att jag inte gillar konstistensen... Vill ha lite fastare hull, mer ork och mindre rumpa.

Så, zumba it is. Hoppas nu att Kia hänger på också!

måndag 12 juli 2010

Ta vara på dagen

Tänk dig att du är ute och kör lite bil med takluckan öppen. Bra musik i stereon, vinden leker i håret. Så händer det här. Vilken chock.

söndag 11 juli 2010

Att tappa en känsla

I helgen har jag varit på landet, där jag tillbringat alla min barndoms och ungdoms somrar. Jag har så mycket minnen att det skulle ta flera timmar att skriva om dem. Mycket har jag gjort för första gången på Strömma.
På den stora tomten ligger två hus. I Storstugan bodde mormor och morfar när de levde. Resten av familjen bodde i Gula Huset, även kallat Lustiga huset för det lutar åt alla möjliga håll. Jag blir alldeles tårögd när jag tänker på mormor och morfar, hur de verkligen älskade sitt Strömmadal. Morfar krattade grusgången varje kväll, klippte gräset med handjagare flera gånger i veckan. Rensade rabatter och odlade och snickrade och gjorde fint till oss barn. Det var den mest välskötta tomten i hela området.

Vi spelade jämt kort med mormor som stekte pannkakor flera gånger om dagen. Åtminstone kändes det så. Vi badade i Kroksjön, där jag lärde mig simma och dyka. Det är närmare från huset till Kroksjön än jag har från min ytterdörr hemma till min brevlåda. När vi inte badade lekte vi Knutgubbe med morfar, Röda/vita rosen och Krig med några av alla ungar som också hade sina sommarställen där. Lite senare blev det pussar och kramar när ingen såg. Kräftfiske i sjön. Första fyllan. Hångel. Förälskelser på liv och död.

Morfar och mormor dog och mamma och pappa flyttade upp till Storstugan. Vi barn, som fått egna familjer, bodde i Gula Huset när vi var på landet. Mina barn lärde sig också att simma i Kroksjön. Med tiden så byttes sommargäster ut mot permanentboende. Fiskbilen byttes ut mot glassbilen. Telefonkiosken byttes ut mot bredband. Det blev fler och fler badgäster, vägföreningen såg till att det blev två p-platser på vändplan eftersom cyklar och skrindor byttes ut mot bilar.

Inget av detta nya har någonsin stört mig. Jag har fortfarande haft den där kära, vemodiga, nostalgiska känslan för "landet". Det bästa stället med frid och ro var på kvällen, på en av bänkarna vid sjön med solen på väg ned. Jag hade verkligen en gränslös kärlek för Strömmadal och det värsta som skulle kunna hända var att mamma och pappa sålde det.

Men något hände i helgen. Nostalgin och saknaden fanns inte hos mig. Mamma och pappa är skilda nu men delar fortfarande på landet. Det känns, det märks. Det är inte samma sak längre.

Jag kände inte ens samma frid och ro vid sjön. Jag tror, till min stora sorg, att jag inte älskar Strömmadal lika mycket längre. Det är en stor sorg, för det har alltid haft en väldigt stor plats i mitt hjärta.

lördag 10 juli 2010

Mina fina badpojkar

På mormors land har vi det bra i helgen!









Även Sune har det rätt skönt här.




torsdag 8 juli 2010

This I hate




Det blev den Panos som hänger närmast, med små peacemärken på. Kanske ett freudianskt köp för att jag ska sluta fred med min kropp.

Vilket äventyr

Ja herregud. SL, Trafikverket och allt vad det är. Idag har jag varit med om ett äventyr som många innan mig har varit med om.
Jag cyklade till stationen idag. Långsamt för att inte svettas ihjäl. Såpass långsamt att jag ser hur mitt tåg åker iväg när jag låser min billiga Biltemacykel.

Very well, nästa tåg går om en kvart så det är ingen panik. Två minuter efter avgång stannar tåget och vi hör i högtalarna att det är strömavbrott. En halvtimme senare får vi veta att vårt tåg rivit ner en kontaktledning och att vi ska bli evakuerade. Vi väntar ännu ett tag innan spåren är okej (= att man inte blir grillad kyckling när man går över). Mina med(mot)resenärer kan inte se någon anledning till att inte bara hoppa ut på spåret. Eftersom jag jobbar på ett tågföretag kan jag se ungefär sådär 16 000 anledningar. Fast i volt. Jag har definitivt INGEN lust att gå ut innan spåren är ordentligt klargjorda.

Till slut får vi i alla fall klartecken till att börja evakuera. Det är hundar, rollatorer, fyllskallar och normal om vartannat. Det går över förväntan bra och vi går genom en liten skogsdunge upp på vägen där vi blir hämtade av en buss som kör oss till Handen. Där går alla utom jag till tåget som ska ta dem vidare in mot stan. Jag ringen och beställer en taxi som SL ska få betala.






Så ungefär två timmar sen kommer jag till jobbet. Det gör inget för jag hade ingen egentlig tid att passa. Personalen ombord gjorde ett jäkligt bra jobb, med tydlig information på både svenska och engelska och var hela tiden trevliga och förstående.
Dessutom har jag en så in i helvete sur bitterfitta i 60-årsåldern på jobbet så jag inte riktigt vet hur jag ska klara av hela sommaren utan att ge henne en smäll på käften. Hon vill nog smälla mig på käften också för den delen. Nu fick jag i alla fall två timmar bonustid utan henne.

Strömavbrott

Missade mitt ordinarie tåg med typ 10 sekunder och det tåg jag sitter på nu har strömavbrott med osäker diagnos. Hahahaaaaa!!!




onsdag 7 juli 2010

4-årskontrollen

Igår var det dags då. Upp i ottan och sätta sig i bilen och köra den gamla invanda vägen till Huddinge Sjukhus. Att tänka på att vi åkt denna väg minst två gånger i veckan under så lång tid känns så avlägset nu. Nu blir det två gånger om året. Tack kära gudinna för det. Huddinge sjukhus är helt otroligt deprimerande. Samtidigt känner jag mig på något sätt trygg där. Det var där jag upplevde värsta tiden i mitt liv samtidigt som det var räddningen. Hatkärlek.

Väl på sjukhuset tar vi hissen upp till sjuan. Var det verkligen ett halvår sedan vi var här? Vi möts av syster Anna och undersköterska Mia, precis som vanligt. Det blir kramkalas, precis som vanligt. Här har vi gått ända sedan 2005 så det blir ju att man lära känna varann. Det är sista gången vi ser syster Anna, hon ska börja som skolsköterska i Danderyd. Kontrollerna visar att David är 160,4 cm lång och väger 47 kg. Och att blodtryck och saturation är helt okej.

Vi har emlat Davids armveck redan hemma. Trots alla provtagningar han gått igenom så har han inte riktigt förlikat sig med tanken att bli stucken utan bedövning. Efter läkarbesök där vi kommer fram till att Davids frekventa huvudvärk kan bero på barnmigrän så kommer Anna och tar sina 8 rör blod. Vi får inga provsvar idag, de kommer läkaren att ringa om.
Eftersom det inte är så många undersökningar idag hinner vi till och med fika innan det är dags att leta sig fram till neurofysiologen där de tar ett EKG på David. Samma sak där, inga svar.
Vi äter lunch på Sandys innan det är tandläkarbesök. Här mäter man hans salivproduktion eftersom spottkörtlarna kan ta stryk av strålningen. Eller om det var cellgifterna? Det ser bara bra ut och sedan gör de en vanlig undersökning.
Ögonundersökningen som kommer sen är den jobbigaste. Först konstateras att han ser som en hök. Sen droppar man i droppar som vidgar pupillerna för att man ska kunna se synnerven och ögonbottnarna och mäta trycket. Då får han sitta vid en apparat som stötvis blåser luft mot ögonen. På nåt sätt ser man där om trycket är okej. Dropparna gör att David är extremt ljuskänslig i några timmar och det är solglasögon på.



Sen är det faktiskt klart! Vi får lämna sjukhuset efter drygt fem timmar och nu kan vi vänta i ett halvår innan det är dags för nästa kontroll. Jag fylls än en gång av tacksamhet över svensk barnsjukvård. Som verkligen fungerar när man behöver det som bäst. Jag älskar att betala skatt!

måndag 5 juli 2010

Skor!

Å nya skor blev det idag också!

Sjöpremiär i helgen

En skön båthelg har det varit. 

Vi åkte ut på torsdag kväll. 

Vacker solnedgång över Mörtö-Bunsö.

Friluftsmat på fredagkväll. Innan vi slog till på improviserad bartömning. 

Sune träffar nya kompisar. 

Men bäst av allt är nog att ensam få ströva. 


En vanlig morgon i Västerhaninge

På väg till jobbet?




torsdag 1 juli 2010

Stor handväska med många saker i

Jag slår vad om att jag är den enda ni känner som har slarvat bort en matlåda i handväskan. Jag letade och letade men fick ringa hem till sambon och säga till honom att ställa in matlådan i kylen igen eftersom jag glömt den. Men han hittade ingen matlåda hemma. Efter en lite noggrannare titt i väskan så hittade jag matlådan. Det är ganska bra jobbat, va? I övrigt är min handväska just nu fylld med:


  • Vit liten handväska (som jag har när jag går ut på lunchen)
  • iPhone (privattelefon)
  • Lurar till iPhone
  • SonyEricsson P1i (jobbtelefon)
  • Svart plånbok, full med kvitton och bonuskort
  • Bilnycklar
  • Nyckelknippa hem
  • Nyckelknippa jobb med bricka för att komma in i Vasahuset
  • SL-kort
  • Fickspegel
  • 3 läppglans
  • Vicks Blå
  • Vanliga plåster
  • Skavsårsplåster
  • Tuggummi Raspberry/Licorice
  • Karta Ipren
  • 2 dvd som ska tillbaka till Lovefilm (som jag hade glömt bort)
  • Elizabeth Arden 8-hr stick
  • Almanacka för 2010
  • Skoputsdosa
  • Pappersnäsdukar
  • Solglasögon DKNY (faktiskt äkta) i DolceGabbana-fodral
  • Kamera Canon PowerShot S3 IS
  • Espadrillos
  • Tomt paraplyfodral
  • Hårnålar, typ 43 st
  • Kvitton, småpengar, inköpslistor
  • En påsklämma (du är alltså inte ensam, Pia!)
  • Två kulspetspennor som jag aldrig hittar när jag behöver dem
Och då har jag dessutom glömt extrasminket hemma.
Jag SA ju att det är en stor väska!