Så dålig på bloggeriet

Alltså, jag måste bestämma mig snart. Jag har ju två bloggar. Dels den här som jag skriver i alldeles för sparsamt. Sen har jag ju en på Amelia. Men eftersom jag kommer att börja jobba där så vet jag inte om jag kan ha kvar den bloggen. Och då kanske jag börjar skriva mer här igen. Som det är nu så känner jag mig lite kluven (bokstavligt talat) för ibland så blir det bara spegelbilder och ibland så blir det helt osammanhängande.

Jaja, jag får väl se hur jag ska göra.

Vem vet egentligen mest?

Inte jag, även om jag vet en hel del haha. Måste ju däremot länka till Kias inlägg. Och berätta att jag ÄR glad, även om jag inte SER glad ut (när jag ser bilderna inser jag att jag faktiskt snart är 42. Jag som levde i tron att jag bara är runt 30...).

Säga vad man vill men nån riktig post är det inte!

Jag jobbar på en av de allra mest centrala adresserna i hela Stockholms innerstad. Hur i hela h-e kan det då vara så svårt att hitta en postlåda på vägen till pendeltåget?!? Va, va, va, kan nån svara på det?

Chääääääfen

Tänk att det ska vara så svårt. Chef. Det heter Chef. Inte Chäf. Igår kollade jag lite på Förkväll och där var det någon från Lernia (som f.ö. är med och sponsrar programmet - tillfällighet..?) och de pratade chefskap. Eller, de pratade om chäfer. Den enda som sa chef var programledaren Hans Fahlén. Heja!

Härlig helg

Vi hade det supermysigt i helgen. Filmen var riktigt, riktigt bra! Rekommenderas till alla. Sen åkte vi hem och fortsatte vårt Dextermaraton och vår onyttiga helg. Det känns som om vi slagit världsrekord i osunt leverne i helgen. Nåja, så får det vara ibland.

Nu är grabbarna åter hos sin pappa. Det är alltid vemodigt att skjutsa hem dem dit. Tur att tiden går fort! Jag tycker nog att Sunes knöl har blivit lite mindre. Hoppas att det verkligen är så, och att det inte bara är önsketänkande.

Idag så kommer sambo hem efter en jobbhelg i Hemavan. Där var det snö, hugaligen! Och idag har bilarna åkt av vägarna på löpande band eftersom första halkan drabbat även oss här nere i söder.

I rymden finns inga känslor

Jaha, då var det dags att proppa magen full med tomma kolhydrater (popcorn) och Loka. Bio i Sickla med mina härliga fina ungar :-) Jag tror att det är en rolig och viktig film som alla skolungdomar borde se. Sen åker vi hem och fortsätter vårt Dexter-maraton vi påbörjade igår.

Att vattna eller inte vattna

Här är årets enda tomatplanta. Jag har inte vattnat eller över huvud taget brytt mi alls sen i augusti nån gång. Det är tydligen så man ska göra för finare tomater har den här plantan aldrig haft. Söta och goda var de också.

Sunes knöl

Howdy folks. Idag har Sune varit hos veterinären. Igår badade vi honom så att vi skulle slippa skämmas för vår smutsiga katt, så nu är han vit igen och luktar jättegott! Han gillar att bada. Protesterar lite i början, men sen finner han sig och står still och vänder huvudet mot muggen med vatten som vi häller över honom :-)
Hursomhelst, knölen är antagligen en svullen lymfkörtel eller spottkörtel. Blir den större ska vi oroa oss och åka in så att de får ta prov från den. Blir den mindre så är det bara att vänta. Eftersom han inte är öm så låter man det vara.

Det var sambo som var hos veterinären med honom. Han (sambo) var mest orolig för att Sune skulle bajsa i buren, som har har gjort några gånger när han åkt bil, men allt gick så bra så bra.

Stackars Sune

Usch och fy. Upptäckte en knöl under hakan på Sune. Kände den i förrgår natt. Den är ganska stor men helt oöm, man kan klämma hur mycket som helst på den. Förhoppningsvis bara en fettknöl, men vi ska till veterinären imorgon i alla fall så får de titta på den. Orkar inte mer nu.

Vem vet mest?

Den som vill se nåt kul (?) rekommenderas att slå på SVT2 kl 19.00 imorgon. Frågan är om man ska skämmas eller ta det med ro och en klackspark...

Good night, ladies and gentlemen!

Snygga grejer

Finns här >>

Jag blir så sugen att fixa själv, men har varken tid eller tålamod, tyvärr. Nu är jag med och tävlar hos CL.O.T. så att jag kanske rentav får ett tjusigt armband :-)

Jul i fjällen och lite annat stuff

Jag har haft en jättehärlig helg! I fredags tog jag semester, då gick vi ju på mässan och shoppade en del i Sickla. I lördags åkte vi in till söder och strosade runt lite, åt lunch och så. Sen hade sambo bokat rum MED BASTU på hotellet vid Globen. Det är helt galet bokningsläge p.g.a. mässan och NHL-premiär bl a så vi hade ordentligt med tur. Och sjukt lyxigt med bastu på rummet. Så där relaxade vi en del innan vi piffade för att gå på stan. Middag var bokat på Lebanon Meza Lounge på Norrmalmstorg. Jag fullkomligt älskar libanesisk mat och detta är en av de bästa restaurangerna tycker jag. Dessutom hade de det alldeles fantastiska vinet Chateau Musar från 1996 - ren och skär njutning!
Efter middagen gick vi till Le Rouge i Gamla Stan där vi drinkade lite i deras mysiga bar.

En helt underbar helg med andra ord. Jag kan inte nog begripa vilken tur jag har som har min underbara sambo. Den här helgen kom så extremt lägligt i tid, det har varit en ganska jobbig vecka.

Jag och mina syskon kan helt enkelt inte hålla sams av någon anledning. Jag upplever att jag och mina åsikter inte får någon plats. Eller ens är värda att ta någon notis om. Och nu när jag inte tiger still längre så blir det konflikter. Tyvärr men det verkar oundvikligt. Så min bror har än en gång gjort klart att han inte vill umgås. Och min syster har väl gjort ungefär samma ställningstagande men inte lika definitivt. Jag är inte längre välkommen på ett kalas på söndag, men mina barn får gärna komma. Men när jag berättade lite om bakgrunden till det så sa i alla fall 16 att han absolut inte ville gå. 13 var inte lika bestämd och jag sa att han får bestämma sig i veckan. Jag tycker de är tillräckligt vuxna för att fatta egna beslut baserade på deras egen uppfattning.

Jag har också sagt att jag vill att de fortsätter umgås med sin morbror (min bror alltså) men då får det bli antingen själva eller genom deras pappa.

Ja, livet är sannerligen inte lätt. Det är tur att man har lite att se fram emot nu. Jag hälsade på nya jobbet i torsdags. Det ligger ännu mer centralt (= nära massa butiker hehe) än där jag jobbar nu. Jag kommer att jobba som webbkommunikatör för tre bloggsajter: amelia.se, mama.nu och veckorevyn.com.
Det är en tjänst som inte finns ännu, och det ska bli erhört spännande! Så om du som läser det här ännu inte har någon blogg så får du börja på någon av dessa sajter! Då blir det mig du skickar synpunkter, klagomål, undringar till. Jag kommer att försöka utmana bloggarna, inspirera dem och helt enkelt "se dem". En dröm, tänk att få blogga och läsa bloggar på betald arbetstid :-)

Dessutom har jag precis bokat in en kortresa till Idre över jul. När det är som det är med släkten känns det bäst att åka bort några dagar. Då kanske man slipper några av alla samvetskval och konflikter och förhoppningsvis även en del förväntningar... Jag vill ju att julen ska vara något att se fram emot!

Shoppingen vann

Efter mässan (mycket folk men helt okej ändå) blev det Sickla köpkvarter. Ojoj, många timmar och en del påsar blev det. Men enligt den kvinnliga matematiken så tjänade vi över tusen kronor på massa rabatter och kuponggrejer på framför allt MQ. Life is good. Men ganska fattigt numera.

Imorgon ska jag på överraskningsgrejs. Sambo har sagt åt mig att ha en övernattningsväska packad vid halv tre. Jag vet att vi ska bo på hotell men har ingen aning om var eller hur. Spännande...!!

Idag är jag ledig!

I onsdags bestämde jag mig för att ta en semesterdag idag, passa på att njuta av att sambo också är ledig. Vi ska gå på hem- och villamässan och titta om vi hittar nåt kul. Jag har haft långfrukost framför morgon-tv, och det tycker jag är så superlyxigt! Nu ska jag bara snygga till mig lite, sen åker vi innan det blir alltför mycket folk på mässan.

Jag önskar er alla en härlig helg!

"Mina" zumbatvillingar!

Såg ni Förkväll igår? Det gjorde inte jag, men jag har ju Facebook och där hade Zumbatwinz lagt ut en länk.
Såhär såg det i alla fall ut när "mina" zumbainstruktörer tog publiken med storm. Det är ett privilegium att få träna för dem, och nu förstår jag varför jag blir besviken på instruktörerna på gymmet. Tania och Alicia är ju de som tog zumba till Sverige och blev kontaktade av självaste Beto Perez när det var dags för nya zumba-dvdn.

Se och döm själv:

En olycka kommer sällan ensam

Det är sällsynt passande uttryck när det gäller mitt liv de senaste fem-sex åren. Först en jobbig skilsmässa, sen ett dödssjukt barn, oväntade dödsfall och familjefejder, vattenskador m.m. I söndags var det ju sambo som fick "nackskott". Det är marginellt bättre men dåren jobbar ändå. Igår var det Davids tur. Som om han inte haft nog av sjukhus... En "kompis" blockerade startrampen i bikeparken så David var tvungen att väja hastigt och ramlade och tog emot sig med handleden. Hade lite ont på söndagkvällen men inget mer med det.

På natten vaknade han och hade jätteont så pappa åkte in till Astrid Lindgrens Barnsjukhus med honom. Jag löste av pappan så fort jag kunde på morgonen. Röntgen visade ingenting, bara ligamentskada så vi åkte hem med rådet att röra så mycket som möjligt på handen. Imorse ringde läkaren från barnakuten upp och sa att de nog begått ett misstag. Det kunde vara så att båtbenet var skadat så man vill gipsa om-utifall-att, och röntga om någon vecka igen. Först då kan man tydligen se ordentligt om det verkligen är en fraktur. Så ikväll har pappan och David återigen varit på ALB för att gipsa trots allt.


Aaaaarrrggghh! Blir ju gaaaalen! Jag tycker verkligen att vi kunde få lite lugn och ro omkring oss. Och David skulle verkligen behöva slippa sjukhus mer än de årliga kontrollerna efter sin benmärgstransplantation.

Suck.

Vulkanutbrott?

Man skulle kunna tro att vi haft ett mindre vulkanutbrott hemma, men det var visst bara ett par brunnsborrare som kom och borrade för lite bergvärme...

Att vara tio år och få glasögon

Det är ganska traumatiskt. Så traumatiskt att jag kommer ihåg hur det var än idag, trettio år senare.

Läs mer >>

Ryggskott i nacken (nackskott?)

Den drabbade min sambo imorse. Ni som läser min andra blogg vet att det slutade bra men vägen dit var flera timmar lång. När han skulle ta sig upp ur sängen imorse sa det pang. Och han kom ingenstans på en timme. Sen lyckades han ta sig upp ur sängen och ner för trappan. Sambos galna ex fick hämta barnen även om det satt lååååångt inne. (Hur kan man INTE se en människa i ögonen när den människan (=jag) hjälper HENNES barn att bära alla jävla kassar och väskor hon dyvlar på dem - bara för att HON inte tänker gå och ringa på dörren här hemma?!?)

Sen blev det mjuk bilfärd till Södersjukhuset där vi tillbringade fem timmar. Sambon i nackkrage á la grannen i Beck. Faktiskt lite otäckt, för han domnade bort i nedre delen av ansiktet och bröstkorgen. Och eftersom han ramlat på mc ett antal gånger så blev vi lite skraja både han och jag.





Efter fem timmar och några olika konsultationer hit och dit så blev han friskriven från ryggmärgsskada. Antagligen bara en överjävlig nackspärr men det kan ju också vara diskbråck. Han fick Voltaren intravenöst plus på recept. Dum och plikttrogen som han är så åkte han till Mariehamn och ska jobba ett par dagar.

När jag skjutsat iväg honom till jobbet så åkte jag hem och körde en zumba framför tvn. Blev så besviken på zumban på gymmet igår - hur kan man köra samma låtar med samma moves flera gånger på ett och samma pass?!?!? Nu ikväll körde jag järnet och nu mår jag nästan illa... Och imorrn är det dags igen. Pust. Men sambo sa faktiskt igår att det syns att jag kommit igång :-) Magen är inte lika degig och dessutom är humöret bättre.

Fredagsfika snart

En kort paus innan fredagsfikat. Jag tar i princip aldrig kafferaster på jobbet, därför anser jag mig just nu vara berättigad till att skriva ett inlägg på jobbdatorn. Tänk sen, när jag får betalt både för att blogga och att läsa bloggar - på arbetstid!!!! Wow, kan knappt vänta :-)

Fick ett bra förslag till upplägg av min chef. Jag får kortare uppsägningstid men med fullt betalt hela den tiden (tre månader) mot att jag kommer in och jobbar några kritiska dagar (kommer några i dec-jan) plus när nya Vera börjar (alltså min efterträdare). Det tycker jag var bra! Nästa vecka kommer jag att få ett definitivt datum, jag tror att det blir i mitten av november istället för 24 december. Julafton alltså. Jag sade ju upp mig den 24 september, så det blir ju så.

Och förresten så kan jag börjar fira jul om någon vecka! Då kommer nämligen min förbeställda glögg.