Melker och jag

Inte kan man tro att det är maj ute... Halvtrist väder och inte alls så varmt som jag vill ha det.

Inte blev det nån brasa igår, vi stannade hemma och hade trevligt med våra gäster istället. Sune charmade alla som vanligt, till och med katthataren/allergikern R.
Och Jimmy har än en gång visat att man kan lita på honom, han hade skött sig exemplariskt!

Idag har jag tragglat flera timmar med Melker, min digitala förarintygslärare. Fy fan vad det är trögt att banka in det här med formeln med distans, tid och fart! Jag HATAR verkligen matte - det funkar bara inte. Anders bara skrattar uppgivet och undrar vad som ska krävas för att jag ska FÖRSTÅ, knäcka koden. Det är bara att inse att jag måste lära mig innantill, jag kan aldrig lära mig att förstå.

Jag har så in i helvete ont i axeln, det har blivit värre och värre sedan jag flyttade från mitt gamla svängda skrivbord till det raka. Jag sitter vid datorn i stort sett hela dagarna och vänsteraxeln får noll stöd. Jag har haft problem i många år. Jag har en punkt i nacken, precis under en kota. Om man trycker eller bara kommer åt den kan man fälla mig på en sekund. Det gör så jävla ont, känns som om kotan är sprucken. Men antagligen är det bara nån nerv eller muskelfäste enligt kiropraktorn.

Nu ska jag ta Sune och lägga mig på soffan innan det är dags att laga mat.