Det blir en lång och ensam maj

Just nu är det inte den bästa tiden i mitt liv. Jag kommer att vissna i mitt landskap om jag inte finner mig tillrätta. Anders har fått Östersundsbas. Och ett sjujävla schema för maj, där han kommer att jobba måndag-fredag hela månaden. I och för sig inget konstigt, men med tanke på att han ska vara uppe i Östersund då så kommer det att bli jävligt ensamt i Haninge. Det innebär att vi i bästa fall får typ fyra dagar ensamma utan barn. Haha, vad roligt.
Vi har ett garage som ska byggas klart. Vi har en båt som ska rustas. Vi har ett hus som ska tas om hand. Vi har 6000 kvm tomt som ska tas omhand. Vi har en relation som ska vårdas. Det känns rent ut sagt förjävligt, vi trodde båda att det var nåt fel på schemat när han fick det. Men icke.
Jag tror till och med att han måste åka till Östersund på söndagkvällarna.

Dessutom är David inne på sin sjätte dag med feber. Plus hosta och slem och snor. Tredje sjukdagen gick febern ner, men nu är den sådär hög igen. Oron slår till igen. Men i somras var det ju samma sak och det gick ju bra.

Å vilket skitkul inlägg. Dessutom rymde Sune igår och var borta nån timme. Det var tillräckligt länge för att skrämma skiten ur mig i alla fall. Han kanske rymde för att han har hört att han ska kastreras på måndag.