.jpg)
Den nyblivna teenien, David, är betydligt lugnare än bror sin. Har alltid varit så, och särskilt efter sjukdomen. Nu är han dessutom sjuk. Han har närmare 40 graders feber och lite hosta. Jag försöker vara cool och inte orolig fast jag egentligen blir det. Tycker han är "diffust" sjuk lite för ofta. Med det menar jag att han egentligen inte har några symptom mer än hög feber eller illamående utan att det blir något mer av det.
Idag är det extra tråkigt för vi skulle till mormor på pannbiffmiddag. Det var längesen vi sågs och alla såg fram emot det. Men biffarna skulle hon frysa in så vi får väl ta det en annan dag.
Just nu är det tyst i huset. Anders spikar garage. Jimmy skypar med nån kompis. David vilar i vardagsrummet. Sune har varit ute idag så han är helt slut han också. Jag har pluggat lite förarintyg med farbror Melker och sedan har jag skickat in deklarationen. Jag är inte helt säker på att jag fått med alla uppgifter som jag skulle komplettera med, men man kan ju alltid hoppas...
2 kommentarer:
Håller med dig helt där vad gäller uppfostran av tonåringar. Tror stenhårt på att ge förtroenden. Hos oss har det hittills fungerat superbra. Har ju en son som blir 17 i år och han är såklart ute en del och sugen på att festa lite. Vet att han druckit några öl ibland men han får en tid när han ska vara hemma för det mesta och han ska ALLTID komma in till oss och säga till att han är hemma och säga godnatt. Har skött sig exemplariskt fram till nu. Han vet att jag inte gillar att han dricker även om han ännu inte varit full och tycker jag är larvig som håller på att det är 18 år som gäller... jag tar det att jag är larvig för det är fortfarande jag/vi som bestämmer. Hoppas "lille" sonen kryar på sig snart. Kram Pia
Hej. Tack för ditt mail. Gulle dig. Jag fick också utegångsförbud för minsta småsak och är övertygad om att det bara gjorde mig mera obstinat. Får se vilken metod jag väljer att straffa killarna med om de inte sköter sig. Haha. Skojar bara. Uppriktigt sagt tror jag inte att det blir något större problem. De har så många aktiviteter och kompisar inom det. Vi bor så off. Det går liksom inte att ta sig till ett centrum och hänga. Men det är klart att dom kommer vilja partaja och då tänker jag visa dom att jag litar på dom och sedan kommer jag klättra på väggarna hemma och vara pain in the ass inför mannen och inte andas ut förrän dom ligger i sina sängar. Kram/S
Skicka en kommentar