Vägätarindian

Ja, så säger alltid min humoristiske pappa. Istället för vegetarian alltså. Han säger också varenda julafton om laxen att "det var en glad lax så länge han levde, nu är han gravad". Det slår aldrig fel. Hör vi det inte är han antingen inte där eller så har han blivit senil.

Anyway. Min sextonåring är ihop med en tjej som inte äter kött eller kyckling. Förhoppningsvis kommer de hit i veckan och stannar ett par dagar och jag undrar vad jag ska hitta på för kul - annat än lax.
Gimme some inspiration!

I övrigt så har det stora lugnet lägrat sig över Vitså Gård. Barnen är alla hos sina andra föräldrar och sambo har rattat (eller snarare spakat) upp till Östersund där han ska vara tills på fredag. Kul, kul. För honom i alla fall.
Så nu är det jag och Sune. Och han verkar tycka att det är grymt skönt att alla har åkt härifrån. Småbarn och lek i alla ära, men mattes knä är ju ändå alltid bäst. Just nu så har jag dragit fram datorn till vardagsrumsbordet, Johan Falkfilmen rullar i bakgrunden och Sune håller mina lår varma.

Jag har sagt det förut, och lär säga det igen; det är nästan löjligt hur förälskad man kan vara i en katt. Jag njuter varenda sekund han ligger hos mig, han ligger uppe vid min hals varenda natt och det gör mig så lugn. Han luktar vanilj. Igår fyllde han fem månader och då blev det räkfest haha.

Förkylningen är något bättre, det blir jobb imorgon. En stressdag, det vet jag. Men det finns de som har det värre. Mycket värre.