Så var semestern snart slut - buääääh!!

Jaha. Nu har det gått en vecka redan. En räcka soliga fina underbara dagar som jag kunde ha njutit av om jag inte var den jag är. David har nämligen varit sjuk och då kan jag inte låta bli att oroa mig och ha dåligt samvete för att han inte är hos mig. Knäppt, jag vet.

Förra fredagen fick han 40 gr feber. På söndagen skjutsade jag honom till pappa eftersom det var hans vecka och jag skulle ut på sjön. Fjärde feberdagen åkte de till närakuten. Den gången sa de att han hade halsfluss, nästa dag då de åkte dit igen hade han det visst inte.
Då ringde pappan till vårdcentralen som tippade på svininfluensa. Han skulle inte få komma in på mottagningen utan de mötte upp på gården i typ rymddräkt. Sen tog de inte ens blodprover utan sa att han skulle avvakta.

Dagen efter åkte de in till Astrid Lindgrens eftersom han haft så himla hög feber (toppnotering 40,7 i armhålan) så länge och inte kunnat äta, bara spy. Pappan hade dock kunnat lura i honom lite Resorb. På akuten tog de massa prover som inte visade nåt.
Två dagar senare mådde han mycket bättre men hade fått ont i halsen så de började om med den avbrutna penicillinkuren.

Jag får ju nästan panik när det blir såhär, FAST jag vet att han har lätt att få hög feber. Och så kan jag inte slappna och ha det bra när jag är ute i världens vackraste skärgård där solnedgångarna är så vackra att det gör ont. Mina två sista dagar har jag kunnat njuta helhjärtat i alla fall. Bara en gång har vi behövt handla och vi har legat ute "i busken" hela tiden.

Men nu är det sista kvällen och jag är jävligt trött på att diska så vi ligger på Utö och ska äta en god middag på värdshuset. A måste jobba på onsdag - oplanerat - så vi måste hem. Jag är ledig veckan ut.

Det verkar som om badrumsrenoveringen kommer att ta fart nu också, senast på torsdag kommer plattsättaren och sätter igång :-)