Musjägare

Vi bor på landet men har inga djur. Förutom ett antal högst oönskade inneboende möss. Sambo hade en härlig rottweilertik förut men hon blev sjuk och vi var tvungna att avliva henne för snart två år sen. Jag är ingen hundmänniska och har verkligen protesterat när frågan om djur kommer upp. Hund kommer inte på fråga. Däremot lovade vi lilltjejen en kanin när vi flyttade till huset... Det har hon inte glömt, tyvärr. Men det kommer nog inte att bli någon kanin. Däremot så har vi precis bestämt oss för att skaffa katt. Jag har haft katt i nästan hela mitt liv och det är egentligen det enda djur jag kan tänka mig. I och med musinvasionen har jag ju värsta förhandlingsläget också haha.

Och det blir inte vilken katt som helst, det blir en renrasig Turkisk Van med stamtavla och grejer. Den är som en hund, men inte lika "blöt", klumpig och uppmärksamhetskrävande. Den gillar att bada och den vill vara i centrum. Och så gillar den barn. Utekatt får det bli, om den vill.

Pälsen ska vara vit med två röda fläckar på huvudet och röd svans.

Ev "Allahs tumme" i nacken.

Det här är Sigrid, förhoppningsvis dräktig med "min" turk i detta nu.

Förhoppningsvis föds det en kull i slutet av februari och vi skulle då bli med kattkille någon gång i maj. Om nu mamma Sigrid verkligen är dräktig.
Det är nästan som att vara gravid haha. Vi pratade om katt för första gången "på riktigt" i onsdags, igår hittade jag på denna ras och och pratade med en uppfödare. Nu tänker jag på namn. Vi vill ha en kille och jag (har inte förankrat beslutet ännu haha) vill att den ska heta Sirius (gillar ju stjärnor och katter gillar s och i) eller Hassan (det är trots allt en turk).

Djur är härliga men det kommer mycket tråkigt och jobbigt runt det också. Sjukdomar, städning, hår, you name it. Passar inte riktigt in i min världsbild. Men jag kommer nog att vänja mig.

Och jag LOVAR att inte tjata ihjäl mig om katten. Jag är bara så glad just nu :-)